Efter två spelade omgångar i årets Allsvenskan har två lag som tagit full pott i form av IK Sirius och Djurgårdens IF. Vi har även två lag som inte gjort mål än så länge och det är mästarna Mjällby AIF och IFK Göteborg.
IFK Göteborg-Häcken
Ett lag som har fått en tuff start är IFK Göteborg. Efter förlusten i premiären mot Elfsborg gjorde man en ändring i startelvan. Rockson Yeboah ersatte Jonas Bager i mittlåset. Max Fenger som var en av IFK Göteborgs bästa spelare förra säsongen inledde på återigen på bänken då han dragit med någon form av virus.
Det var en mäktigt inramning vi fick se från IFK Göteborg. När matchen väl satte igång så fick vi se massvis av dueller i den första halvleken. Det var derby och det small till höger och vänster.
Häcken tog ledningen i den här matchen och det genom Gustav Lindgren. I den 22:a minuten fick Göteborg möjlighet att kvittera när man fick en straff. En straff som Tobia Heintz brände.
IFK Göteborg hade en hel del boll i den här matchen, men jag saknade vilja hos laget. När man har övertaget så måste det hända något. Jag tycker att man har problem med att spela med två defensiva mittfältare. Ofta är det en av mittfältarna som kommer ner och möter och tempot blir lägre, vilket ger även motståndarna tid att samla sig. En annan sak som saknades i den här matchen är någon som tar tag i det när det går motigt. Nu är det flera spelare som gör jobbet men inte fullt ut så att säga.
Visst man saknar Fenger, men samtidigt måste det finnas andra som kan ta ansvaret. Dessutom får man som lag inte stå och falla med en spelare.
Häcken i sin tur vinner den här matchen med 2–0, men inte för att man var bra utan mer på att IFK Göteborg inte var tillräckligt bra.
Mjällby-Örgryte
Mjällby noterade sin andra raka förlust i årets Allsvenskan. Mjällby åkte på en rejäl smäll i den allsvenska premiären mot Hammarby och jag förväntade mig att laget skulle studsa tillbaka i den här matchen.
När startelvorna kom blev jag förvånad av ändringarna som Mjällbys Karl Marius Aksum gjorde. Självklart var han inte nöjd med matchen mot Hammarby men han borde kanske gett samma manskap chansen att revanchera sig.
Örgryte gjorde en bra insats i den här matchen och gjorde det som Mjällby var stundtals bra under förra året. Nämligen man kämpade för varandra och spelade efter sina resurser. Just att kämpa för varandra är något som Mjällby glömt bort känns det som. Allsvenskan är en jämn serie och gör man inte jobbet så vinner man sällan matcher.
Det har gått bara två matcher och man ska inte dra allt för snabba slutsatser kring ett lag, men jag trycker att det går att peka på några punkter redan nu.
Förra året spelade Mjällby med stor risk, tappade en del bollar men skyddade sig betydligt bättre än vad man gjort under första två matcher den här säsongen. Laget släppte in tre mål mot Hammarby efter bolltapp och det hände även i den här matchen.
En annan punkt som jag tycker är värt att lyfta är målvakten. Förra året släppte Mjällby en del chanser emot sig, men hade Noel Törnqvist som stod på huvudet i vissa matcher.
I den här matchen fick vi se Robin Wallinder som vid båda målen agerade tveksamt. Ledningsmålet kom i den 21:a och det var en rakboll från backlinje där Jarome Tibbling höll emot och släppte bollen till Anton Andersson som tog sig in i straffområdet. Avslutet tog på Tom Pettersson, men bollen gick rakt på mål och där tycker att Wallinder borde ha agerat snabbare än vad han gjorde.
Även vid Örgrytes andra mål agerade Wallinder konstigt. Innan inkastet skulle gå så var han inne i klungan! Det kändes att han sökte mer vart han eventuellt skulle kunna få en frispark med sig. Fokus på att han ska rädda försvann nog där. Han hade inte heller behövt komma ut när skytten Tibbling avslutade.
Den tredje punkten är spelet på mitten både offensivt och defensivt. När det kommer till det offensiva spelet så saknar jag en spelare som kan vara mer kreativ. Nu handlar det mer om att spela ut bollen till Manneh eller Stroud som ska hitta på något på egen hand. Det fungerade i cupen men i inledningen av Allsvenskan har det inte sett bra.
När det kommer till det defensiva så måste man skydda sin backlinje bättre. Framförallt när Norén eller Petersson väljer att kliva på motståndarnas anfallare.
Till sist från den här matchen när det gäller Örgryte så har man fått betydligt bättre start än vad många trodde på förhand. I den här matchen blev även valet att start en fysiskt anfallare i form av Tibbling en fullträff.
Västerås-Elfsborg
Det här var en match med två lag som båda vann sina premiärer. Hemmalaget gjorde två ändringar i jämförelse med premiären. Jonathan Ring var avstängd och ersattes av Ismet Lushaku. Även Abdelrahman Boudah fick förtroende från start. Elfsborgs manager Björn Hamberg valde att göra två ändringar. Veteranerna Sebastian Holmén och Per Frick lämnade plats åt Rufai Mohammed och Julius Beck.
Första halvleken bjöd på ställningskrig där båda lagen hade svårt att skapa målchanser. Det var två bra läge som skapades i den första halvleken. I den femte minuten nickade Niklas Hult i ribban. För hemmalaget var det Ismet Lushaku som från distans sköt över i den åttonde minuten.
I övrigt kunde vi se ett Elfsborg som hade svårt att få igång sitt passningsspel. När det gäller hemmalaget så droppade Abdelrahman Boudah ofta på egen planhalva och mötte bollen. På så sätt skapade hemmalaget numerärt övertag på mitten.
Direkt i inledningen av den andra halvleken tog Elfsborg ledningen. Mer eller mindre för första gången i matchen som laget hittade flera passningar till rätt adress. Ett inlägg nådde fram till Niklas Hult som dundrade in ledningsmålet via ribban.
Efter målet hade Elfsborg kontroll på matchen men i den 74:e minuten kvitterade Västerås. VSK fick tryck genom ett par hörnor och på en av dessa höll sig Mikkel Ladefoged framme och skarvade in kvitteringen.
Efter kvitteringen blev Elfsborg nervösa och passiva. Samtidigt självförtroendet växte hos hemmalaget. I den 81:a minuten drällde Simon Olsson med bollen på egenskap halva. Blev av med den och Ladefoged fick läge. Han placerade in 2-1 för hemmalaget hur kyligt som helst.
I den 92:a minuten kom kvitteringen. Efter en frispark nickade Thomas Ishrewood bollen mot straffpunkten. Där dök Ari Sigurpalsson in och dundrade in 2–2. Sett till skapade målchanser och den matchbild vi fick se i den här matchen är resultatet rättvist. Dock borde Västerås vara besvikna med tanke på att laget tog ledningen sent i den här matchen.
Djurgården-Kalmar
Djurgården tog sin andra raka seger men i den här matchen övertygade man inte. När man gjorde 2-0 snabbt i den första halvleken trodde jag att matchen var över. Så blev det inte.
Kalmar ställde upp med på papper tre backslinje, men i verkligheten blev det fem spelare som försvarade.
Kalmar var låga i defensiven och när man ligger lågt och kompakt måste man ändå behålla aggressivitet. Det hade man inte utan Djurgården kunde spela sig igenom både centralt och även på kanterna. Det var inte mycket som stämde för Kalmar i den första halvleken.
När Djurgården tog ledningen med 2-0 tidigt i den första halvleken så trodde jag att matchen var över. Det jag reagerade på efter 2-0 var att publiken inte alls var med. Det var ingen tryck från läktarna och stundtals hörde man till och spelarna på plan. Den energi från läktaren spred sig ner på plan.
När sedan Robert Gojani hittade med en fin passning fram till Rosenqvist var Kalmar tillbaka in i matchen. Det energilösa kring Djurgården fortsatte och vid Kalmar kvittering stod man och sov. Man jobbade inte klart situationen och 2-2 nickades in av Achraf Dari.
Efter det hade Djurgården en del boll men hade svårt att skapa målchanser.
I inledningen av den andra halvleken lyfte Kalmar upp spelet och hotade ett par gånger men utan att skapa några heta målchanser.
Sista halvtimme tillhörde Djurgården som tryckte ner Kalmar. Kalmar hade dock rätt bra kontroll på Djurgårdens anfallssförsök. Åtminstone fram till sista 10 minuter. Då började Kalmar slarva i defensiven. Djurgården avgjorde matchen men fem minuter kvar och det efter riktigt dåligt försvarsspel av Kalmar. Man hade möjlighet att ta bort bollen från farligt området. Istället kunde Djurgården byta sig fast. När inlägget kom mot Lean lyckades inte Kalmar sortera och missade markeringen helt fast man var åtta spelare i straffområdet.
Som sagt Djurgården vinner den här matchen, men det ska man tacka Kalmar försvaret för.
Halmstad-Degerfors
Degerfors tog tre poäng när laget besegrade Halmstad med klara 3–0.
Den första halvleken var jämn och första halvtimme präglades av kamp. Halmstad hade svårt att få fram fyra passningar inom laget. Degerfors i sin tur spelmässigt bättre men deras anfallsförsök tog ofta slut vid den sista tredje delen.
Det som Degerfors var också bättre på var det höga presspelet. Många gånger gick man upp och vann bollen högt upp på offensiv planhalva.
I den 44:e minuten tog Degerfors ledningen. Efter en hörna lyckades Halmstad inte få bort bollen och Daniel Sundgren höll sig framme och dundrade in ledningsmålet från nära håll.
I den andra halvleken var Degerfors klart det bättre laget. Halmstad kom ingenvart precis som i den första halvleken.
I den 56:e minuten svarade hemmamålvakten Tim Rönning för ett tveksamt ingripande när Sebastian Olssons lösa skott hamnade i mål.
Efter det hade Degerfors full kontroll på matchen och på stopptid fastställde Marcus Rafferty slutresultatet.
Malmö-GAIS
Malmö FF som i premiären fick med sig ”bara” oavgjort mot nykomlingen Örgryte besegrade GAIS efter en bra första halvlek.
Malmö gjorde fem ändringar i jämförelse med premiären. Tre ändringar i GAIS där man saknade Gustav Lundgren och Kevin Holmén.
Malmö inledde matchen i högt tempo och GAIS hade svårt att hålla i bollen under första fem minuterna. Det var ett Malmö som man fick se när laget var som bäst för två-tre säsonger sedan. Genom aggressivt press kunde man vinna boll på offensiv planhalva och därifrån hota GAIS straffområdet.
Efter matchen mot Örgryte efterlyste jag att flera bärande spelare skulle kliva fram. Det gjorde de i den här matchen. Sead Haksabanovic som fick starta i den här matchen visade rörlighet och vilja. Till och med jobbade han i defensiven när det behövdes att stoppa GAIS anfall på den kanten. En annan som klev fram Pontus Jansson. Inte bara genom att skalla in 1–0 utan även i defensiven var han riktigt bra.
Jag fastnade för det Jansson gjorde vid 1–0 målet. Jansson gick ut vid stolpen för att rensa skorna. Ett drag som var lysande då GAIS försvaret tappade bort honom och han kunde därmed ganska ostört komma till bollen och nicka in ledningsmålet.
En annan som jag tyckte gjorde bra var 17-åringen Theodor Lundbergh som fick förtroende från start bredvid Otto Rosengren på mittfältet.
Intressant var det också att se att Haksabanovic droppade ner och när han gjorde gick Taha Ali på djupet, vilket gjorde att Malmö kunde variera sin offensiv.
Jag var inne på hur publiken i matchen mellan Djurgården och Kalmar inte hängde med i matchen. Malmö publiken i sin tur visade motsatsen. När Malmö spelet och pressen höll på att avta i den första halvleken, då satte fansen igång på läktarna vilket gav laget extra energi.
GAIS lyckades reda ut anstormningen och började själva etablera lite eget spel. Man hade en bra period mellan 25-35 minuten.
I den 29:e minuten skapade laget en bra kvitteringschans när Matteo de Brienne testade från distans. Ett skott som Robin Olsen gjorde en fin räddning på.
Men i den 37:e minuten bjöd GAIS målvakten Malmö och Oscar Sjöstrand på 2–0. Keas Sims uppspel var inte bra och hamnade rakt i gapet på Sjöstrand som placerade kallt in 2-0.
När sedan Otto Rosengren rullade in 3–0 för MFF efter bedrövligt försvarsspel av GAIS var den här matchen över.
I andra halvleken lyfte GAIS upp spelet mot ett Malmö som kontrollerade händelserna.
Den här segern var nog viktig för Malmö som lag. GAIS i sin tur får ta med sig delar av den första halvleken och även andra halvleken där man är bra. Samtidigt behöver GAIS vinna en match för att mentalt kunna ladda om. Det har varit några tuffa veckor. En seger skulle nog innebära att man återigen kan börja tro på det.
Brommapojkarna-AIK
AIK var på väg mot tre poäng i den här matchen, men på stopptid lyckades Brommapojkarna kvittera.
Den första halvleken bjöd inte på någon sprakande offensiv. AIK hade mycket boll inledningsvis men hade svårt att komma till några farligheter där Brommapojkarna låg rätt i sin defensivt. Man var kompakta i det låga försvarsspelet på egen planhalva.
Under första kvarten saknade AIK fart i sin passningsspel, vilket gjorde att BP-försvaret inte satte på några större prov.
Det var Brommapojkarna som skapade matchen första farlighet. I den 16:e minuten gick AIK bort sig i sin press på mitten och det öppnade för Hansen som kom till bra avslut, men Nordfeldt i målet svarade för en fin räddning.
AIK försökte att sätta Yohanna i spel men Brommapojkarna dubblade och även stundtals tripplade på Yohanna som hade svårt att komma loss.
Överlag dålig första halvleken där båda lagen saknade tempo i sitt spel.
Inledningen av den andra halvleken påminde i mån och mycket om den första.
I den 54:e minuten höll AIk på att bjuda Brommapojkarna på ett ledningsmål. En lång boll ledde till missförstånd mellan en AIK försvarare och Nordfeldt. Båda kom snett och det blev öppet mål för Isso som avslutade utanför.
I den 59:e minuten bjöd BP:s målvakt AIK på ledningsmålet. Misslyckad uppspel och Yohanna spelade fram Besart Celina som rakade in 1-0.
Brommapojkarna replikerade omgående. Efter ett inlägg nickade Isso i stolpen och på returen slog Hansen in kvitteringen.
Efter kvitteringen var det Brommapojkarna som drev matchen men hade svårt att skapa några klara målchanser. Mitt i Brommapojkarnas fina period stack AIK upp inteti ett anfall och tog ledningen.
Yohanna drog på sig två bevakare, men den här gången istället för att utmana släppte han bollen till Hove. Hove slog ett bra inlägg och inhopparen Viktor Andersson kom perfekt och nickade in 2-1.
Andersson började sin löpningar utanför straffområdet och svagt av BP att inte plocka upp honom, men det var tre försvarare som tittade på boll och det utnyttjade Andersson.
I den 92:a minuten kom kvitteringen, där en lång boll kom turligt fram till Tomossi Andersson som klippte till och kvitterade.
Sammanfattningsvis så var det här en match som inte nådde några högre höjder. Båda lagen slarvade i passningsspelet och det blev många tappade bollar på mitten.
Sirius-Hammarby
Sirius tog ner Hammarby på jorden och laget fortsätter att imponera om vi ser till hela försäsongen, cupspelet och två matcher in i serien.
Hammarby kom till den här matchen utan Paulos Abraham som hade en lättare känning. Istället började Elohim Kaboré på topp.
Det var Hammarby som skapade matchens första chans och det i den 5:e minuten. Frederik Winther spelade in bollen till Victor Lind som avslutade på en täckande försvarare. Bollen till Skoglund som sköt över från ett bra läge.
Fyra minuter senare tog Sirius ledningen. Efter ett inkast kom en längre spelvändning där Hammarby hamnade snett. Oscar Crusnell hittade Isak Björkebo som fick oväntat gå ostört och hitta en lucka mellan Hammarbys passiva försvar.
Efter målet tog Hammarby över matchen. Sirius hade svårt att spela sig igenom Hammarbys press och precis som mot Mjällby vann Hammarby många bollar på mittfältet. Sirius försökte att skicka längre bollar mot Robbie Ure, men Victor Eriksson var strålande och plockade bort Ure.
Trots att Hammarby hade mycket boll skapade laget få klara målchanser. I den 20:e minuten hittade Marcus Karlsson fram till Nahir Besara som sköt över. Det var egentligen det bästa chansen som Hammarby skapade i den första halvleken.
Sirius defensiv var riktigt bra i den här matchen. Trots att laget fick jaga mycket boll så kändes man trygga.
I den andra halvleken trodde jag att Hammarby skulle fortsätta att trycka på, men så blev det inte.
Det var flera saker som inte fungerade i Hammarby, samtidigt gjorde Sirius det riktigt bra. Om vi börjar med mitten så valde Sirius att sätta Melker Heier runt Besara, viken gjorde att Besara var mer eller mindre osynlig i den här matchen. Krusnell plockade bort Madjed och redan här var mycket vunnet för Sirius. Dessutom fungerade inte heller samspel mellan Lind och Kaboré.
Hammarbys Eriksson gjorde en bra match men gjorde ett misstag och det utnyttjade Ure som gjorde 2–0. Imponerande av Ure som fick mycket stryk i den här matchen, men behöll modet och tro. Att kunna ta så pass många smällar som han gjorde och visa kylan vid 2-0 målet är som sagt imponerande.
Sirius har nu två segrar och noll insläppta mål. För Hammarbys del blev man tagna ner på jorden.
About the Author
