Den tredje omgången av Allsvenskan blev ett konstig omgång där en del lag som förlorade sina matchen måste ändå vara nöjda med spelet. Det var ett omgång där Malmö FF och Pontus Jansson drabbades av en tragiskt skada.
Djurgården-Malmö 0-1
Malmö besegrade Djurgården på bortaplan, där Sead Haksabanovic blev stor matchvinnare.
Djurgården var det laget som drev matchen under den första halvleken och var spelmässigt det bättre laget. Malmö kom till den här matchen med inställningen att till vilket pris som helst inte förlora matchen.
Det var ett välorganiserat och defensivt Malmö vi fick se i den första halvleken. Pontus Jansson var den gamla Jansson som vi är vana att se för några säsonger sedan. Tungt dock för Malmö att han i slutet av matchen blev skadad. Ännu tyngre att han blir borta hela säsongen och frågan är om vi kommer att se honom mer spela fotboll med tanke på hans ålder. Angående Djurgårdens fans uppträdande återkommer jag i slutet av texten.
Matchens första farlighet skapade Malmö när Jens Stryger sköt strax utanför från distans. Djurgården Det var annars ett väntat matchbild. Det bjöds på mycket kamp och många dueller. I den 26:e minuten skapade Djurgården en bra möjlighet när ett inspel hamnade hos Patric Åslund som från ett bra läge inne i straffområdet inte fick till avslutet och Robin Olsen i målet kunde rädda.
Två minuter senare var Djurgården ytterst nära att ta ledningen när Oskar Fallenius svarade för en fin individuell prestation. Han slet sig loss på mitten och från distans avslutade i stolpen. Strax därefter tvingades han lämna matchen på grund av skada.
Från den första halvleken vill jag lyfta Malmös kollektiva försvarsspel. För andra matchen i rad imponerades jag av Haksabanovics defensiva jobb. Visst det har gått bara tre omgångar och Haksabanovic har startat två matcher, men det känns som att något har hänt med honom. Vi är inte vana att se honom jobba så pass hårt defensivt som han gjort i de två senaste matcherna. Samtidigt offensivt är det en klasspelare.
Djurgården hade spelövertaget i den första halvleken och det berodde mest på att man var starkare på det centrala mittfältet. Rasmus Findell och Matias Siltanen var riktigt bra och stängde ytorna som Malmö ville komma ut. Max Larsson gjorde en lysande insats i den första halvleken och plockade bort Taha Ali helt och hållet.
Den andra halvleken blev sönderryckt av många frisparkar. Malmö som tog ledningen i den 61:a minuten genom Haksabanovic gjorde allt resten av matchen för att fördröja spelet. Vid varje frispark låg man lite extra och det frustrerade Djurgården som tappade det spelmässiga övertaget från första halvleken.
Man kan så här i efterhand sitta och gnälla på att Malmö förstörde den här matchen genom att fördröja spelet, men samtidigt kan man även hylla Malmö FF. Laget gjorde vad som krävdes för att vinna. Lagets uppträdande under andra halvleken fick Djurgården att tappa fokus och bli frustrerade.
Till sist det här kring Djurgårdens publik. I den förra matchen skrev jag att jag inte tyckte att trycket från läktarna var speciellt bra. Jag är dock alltid försiktigt när jag skriver kring dessa saker eftersom man kan ha fel från soffan. Dock fick jag några meddelande från DIF-fansen som bekräftade jag skrev. Detsamma gällde i den här matchen. Den här gången är det en rival som är på besök. Det är är fredag kväll och läktarprestationen var under all kritik.
Jag kan förstå fansen att man är frustrerat på MFF men att fortsätta bua när en spelare bärs av på bår är under all värdighet. Jag kan köpa att man buar i första hand, då man kanske tror att Pontus Jansson vill få tiden att gå. Men när man ser att det är allvarligt och att Jansson bärs ut på bår i smärtor då måste man uppträda med värdighet trots att man hatar varandra.
Det blev inte heller bättre efter matchen där Jansson berättade öppet att han fått en del del meddelande på sociala medier som inte står bakom. Djurgårdens SLO visade tydligt vad de tyckte om det genom ett inlägg på Twitter.
Degerfors-Elfsborg 0-1
Som jag redan varit inne på i den här omgången är några lag som ska vara nöjda med sina insatser trots förlusterna. Degerfors är ett av dess lag.
Elfsborg drev den här matchen under första kvarten men det dåliga gräsmatta gjorde att det var svårt att bedriva passningsspel. Degerfors låg rätt i sina defensiva positioner och målchanserna lyste med sitt frånvaro.
Första riktigt heta målchansen skapade Degerfors i den 31:a minuten. Dejan Vukojevic spelade ut bollen till Ludvig Frtitzson som med ett lågt skott träffade stolpen.
I den 38:e minuten tappade Elfsborg Arber Zeneli som tvingades utgå med en skada. Det såg ut som han drog baksidan och lär nog vara borta ett tag.
På stopptid i den första halvleken vaskade Degerfors fram en möjlighet till. Ett inspel från vänsterkanten hamnade hos Marcus Rafferty som avslutade på en täckande försvarare. Bollen gick ut till Fritzson som från distans avslutade strax utanför.
Två saker som man kan lyfta från den första halvleken är att båda lagen ville gå framåt, men i och med det dåliga underlaget så var det svårt att skapa chanser. Spelarna var tvungna att ta extra touch på bollen och det gav fördel till den försvarande laget.
Degerfors var närmst ett ledningsmål i den första halvleken och när laget skapade något framåt var det via deras vänstersida. Elfsborg i sin tur hade svårt att skapa klara målchanser mot ett välorganiserat Degerfors.
Sju minuter in i den andra halvleken tog Elfsborg ledningen. Julius Magnusson slog en fantastiskt fin frispark men målvakten Igonen borde ha placerat sig i det hörnet och inte bakom muren.
Degerfors hade efter det spelövertaget men hade trots det svårt att skapa klara målchanser. Med nio minuten kvar kom den stora kvitteringschansen. Efter ett inspel från högersidan av Sundgren nickade Fritzson från nära håll. Bollen träffade målvakten sedan i undersidan av ribban och stolpen innan den gick ut till hörna.
Elfsborg som under förra säsongen hade svårt att hålla tätt har nu inlett Allsvenskan med två hållna nollor. Spelmässigt var den här matchen inte någon höjdare. Till sist vill jag ge en känga till Degerfors publiken. Drygt 3100 på plats en fredag kväll är på tog för dåligt även för ett litet ort som Degerfors.
Hammarby-Örgryte 8-1
Hammarby körde över Örgryte med hela 8–1. När undertecknad jobbade för Åtvidabergs FF under åren laget spelade i Allsvenskan förlorade vi stort mot Elfsborg. Besvikelsen var enorm och känslan direkt efter var att vi var klappkassa. När jag sedan analyserade matchen i efterhand visades att vi inte var alls så dåliga. Detsamma måste gälla för ledarna i Örgryte.
Laget började den här matche bra och klev högt upp i press. Det var någon som Hammarby inte var beredda på och det kändes som att Bajen blev tagna på sängen.
Det var först efter 5-6 minuter som Hammarby kunde för första gången etablera anfall på offensiv planhalva. Från den minuten fram till ledningsmålet visade Hammarby klass. Gång på gång vann man bollen på offensiv planhalva och kunde på så sätt trycka ner Örgryte.
När sedan Noah Persson som fick förtroende från start dundrade in ledningsmålet var det ett psykologiskt tungt slag för Örgryte.
Laget hade behövt en kvittering och det var nära två gånger om. Direkt efter målet hade Tobias Sana ett avslut som tog på en försvarare och gick utanför. Strax efter pressade Örgryte fram ett misstag från Hammarby och Jerome Tibbling avslutade med ett distansskott som smet tätt utanför.
Istället för kvitteringen kom nästa slag för Örgryte. Efter en hörna kunde Nahir Besara helt omarkerad göra 2-0. Vid det här målet gjorde Örgryte försvaret ett par misstag. Den första var att man koncentrerade allt för mycket på att markera Victor Eriksson, som på ett smart sätt screenade bort tre försvarare. Det gav Besara utrymme att smyga in på bortre stolpen.
Fyra minuter efter 2-0 slarvade Örgryte på egen planhalva. Besara spelade fram Victor Lind som avslutade, målvakten räddade men på returen kunde Paulos Abraham forcera in 3–0.
Litet hopp om poäng tändes för ÖIS i den 31:a minuten när laget reducerade. Efter ett bra slagen frispark släppte Warner Hahn en billig retur som Christoffer Styffe nickade in. Det hoppet släcktes direkt efter avspark. Besara spelade fram Lind som gjorde 4–1.
I den andra halvleken fortsatte Hammarby att leka fotboll. Nikola Vasic kom in och gjorde tre mål. Det var viktigt för honom att göra mål med tanke på att han haft det kämpigt i Bajen.
Det här var en tung förlust för ÖIS men man får ta med sig delar av den första halvleken.
Mjällby-Brommapojkarna 3-0
Efter två raka förluster tog sig Mjällby samman och besegrade Brommapojkarna på hemmaplan. Här är det också ett lag som ska vara nöjda med sin insats trots förlusten. Brommapojkarna gjorde en bra insats sett över hela matchen. Spelmässigt var den här matchen jämn men ett par individuella prestationer från hemmalagets sida gjorde att man kunde vinna den här matchen.
Efter den andra omgången var jag inne på att Mjällby har problem på målvaktssidan och även i den här matchen var Wallinder illa ute. Inte minst i början av matchen då han stod allt för långt ut och Simona Strands avslut långt utifrån träffade i ribban.
I den femte minuten tog Mjällby ledningen när Abdoulie Manneh hittade fram till Ludvig Malachowski som vackert borrade in bollen i bortre burgaveln.
I den sjunde minuten tappade Mjällby bollen på mittplan och Brommapojkarna kontrade. Lukas Björklund skickade in bollen i straffområdet. Oliver Berg löpte perfekt och kom helt fri, men avslutade över. Svagt av Berg som borde ha kvitterat. Svagt av Mjällby att först tappa bollen och sedan även tappa markeringen helt på Berg.
Första kvarten var jämn. Mjällby hade en del boll men hade svårt att ta sig till sista tredje delen. Brommapojkarna krympte ytorna, vilket gjorde att Mjällby fick rulla boll på egen planhalva.
Mjällby gjorde sedan två snabba mål innan den första halvleken var över och därmed var den här matchen vunnen.
I den andra halvleken försökte Brommapojkarna att lyfta upp spelet och jagade en reducering i första hand, men Mjällby hade ganska god kontroll på händelserna. Trots seger så övertygade inte mästarna spelmässigt i den här matchen. Precis som i de två första inledande matcherna tycker jag att det saknas kreativitet på mitten. Någon som kan bryta igenom motståndarnas linje på tryggt sätt.
Dock viktigt seger för Mjällby trots att spelet inte stämde helt.
Sirius-Västerås 4-1
Sirius tog sin tredje raka seger när man besegrade Västerås på hemmaplan med 4–1. Det här var en match som påminde lite om matchen mellan Mjällby och Brommapojkarna. Det var ett Sirius som vinner med tre bollar, men spelmässigt är det långt ifrån en match där Sirius var så mycket bättre.
Den här matchen avgjordes på två tveksamma domslut tycker jag. Den första är när Henrik Castegren filmade till sig en straff. Den andra situationen är en handssituation där Sirius fick straff med sig. Isak Bjerebo var säker från straffpunkten båda gånger.
Västerås var inte alls ofarliga i den första halvleken och hade sina möjligheter men när man sedan hamnade i tremåls underläge var det svårt att komma igen. Förvisso lyckades man reducera i inledningen av den andra halvleken, men hoppet om eventuell spänning skänktes omgående när Sirius gjorde 4–1.
Efter ett par domarmissar i den första omgången skrev jag att vi borde inom Allsvenskan titta på om vi inte ska låta fjärde domaren ta större anfall vid grova missar. Jag syftar på den första straffen som Sirius fick med sig i den här matchen. Hade exempelvis fjärde domare haft möjlighet att se situationen på skärmen som finns bredvid honom hade han kunnat påpeka att det inte var straff.
Till sist vill jag lyfta båda klackarna i den här matchen. Sirius har jag varit inne på har växt på sin kortsida under senare åren. Västerås i sin tur hade stort bortafölje som skapade en härlig inramning.
Halmstad-Göteborg 1-1
Det var två lag som behövde tre poäng, men båda fick nöja sig med varsin poäng i den här matchen. Det var två försiktiga lag som inledde den här matchen med en hel del långa bollar utan adress från båda lagen.
Inledningsvis kunde man se att båda lagen inte ville riskera något vid uppspelsfasen och ville absolut inte bjuda på något gratis.
Matchens första farlighet skapades av hemmalaget i den 15:e minuten när ett inspel hamnade hos Ludvig Arvidsson som avslutade, men inte bättre än att målvakten räddade.
I den 21:a minuten skapade Göteborg en fin möjlighet när Hanna spelade in bollen framför mål och Kolbeinn Thordarson avslutade från nära håll utanför.
Annars fick vi se en hel del närkamper i den första halvleken. Göteborg var det laget som efter 20-25 minuter fick övertaget spelmässigt. Halmstad försvarade sig dock bra. Man var kompakta på egen plan halva och Göteborg hade svårt att skapa klara målchanser.
Direkt i inledningen av den andra skapade Göteborg en möjlighet när Kruse testade skott från distans men målvakten räddade.
Halmstad hade svårt att behålla bollen inom laget och Göteborg kunde erövra högt upp i plan och på så sätt tryckte man ner Halmstad.
Mitt i Göteborgs press stack Halmstad upp i ett anfall. Göteborg tappade bollen på offensiv planhalva och Otso Liimata satte igång en omställning. Han spelade ut bollen till Rocco Ascone som testade från distans, men målvakten räddade.
Bara minuten senare tog Halmstad ledningen. Det var Arvidsson som kom rättvänd mot Göteborgs straffområdet. Han släppte bollen fint till Omar Faraj som placerade in 1-0. Målet kom väldigt ologiskt i ett skede av matchen där Göteborg hade klart spelövertag. Samtidigt från Göteborgs sida så kan man inte uppträda så pass passivt runt det egna straffområdet.
Halmstads ledning höll i sig ett par minuter för i den 64:e minuten kom kvitt. Det var Alexander Jallow som slog ett inlägg mot bortre ytan. Halmstad tappade markeringen, först på Saidou Slioum som nickade bollen till en fristående Tobias Hainz som stötte in kvitteringen.
Efter kvitteringen skapade Göteborg tryck mot HBK-målet. I den 67:e minuten sköt Eriksson i ribban och Halmstad var illa ute.
Dock lyckades Halmstad reda ut stormen och inkasserade årets första poäng. IFK Göteborg var spelmässigt det bättre laget och borde ha vunnit den här matchen.
AIK-Kalmar 1-0
Så var det här med lag som förlorade i den tredje omgången men borde vara nöjda med insatsen rent spelmässigt. Kalmar FF som släppte in två baklänges mål tidigt mot Djurgården kom ut i den här matchen med helt annat inställning. Det var ett taggat Kalmar som satte hög press på AIK. Ett AIK som inte alls var påkopplade från början och blev tagna på sängen.
AIK hade svårt att få ordning på sitt spel i den första halvleken. Defensivt höll man inte ihop laget och i det höga pressen var laget osynkat. Det gav Kalmar möjlighet att gång på gång spela sig igenom och komma i farliga attacker.
I den 13:e minuten vann Kalmar bollen på offensiv planhalva och Charlie Rosenqvist fick fram bollen till Marius Söderbeck som fri avslutade med ett bra skott. Christoffer Nordfeldt i AIK-målet svarade för en lysande räddning.
AIK:s offensiv i den här matchen var inte bra. När man väl tog sig igenom Kalmar första press så saknades det alternativ. Det slutade allt för ofta att bollen till Zadok Yohanna. Han hade allt för ofta två och ibland tre spelare emot sig. Dock i den 25:e minuten hamnade han ett mot ett och tog hans sig förbi och fick på ett avslut. Kalmar målvakten släppte en retur och därefter fällde en AIK spelare.
Kalmar det bättre laget spelmässigt i den första halvleken. Kändes nervöst och farligt varje gång som bollen kom mot AIK:s straffområdet. AIK press högt upp bet inte och Kalmar kunde enkelt spela sig igenom och slå ut lagdelarna.
Stanley Wilson hade det svårt i den första halvleken. AIK byte i halvtid för att korrigera det. Charlie Pavey utgick och Wilson tog plats på högerbacken.
AIK sökte mycket spel på Yohanna matchen igenom. Kalmar hade hyfsat kontroll på honom genom att dubbla upp. Dem gjort man inte gjorde det som vid starten blev det farligt.
AIK hade svårt att etablera längre anfall. Kalmar hade bra spel men saknade spets och kvalité sista tredje delen.
AIK ska vara glada att man får med sig tre poäng fast spelet inte såg bra. Kalmar i sin tur får ta med sig många delar i den här matchen men laget måste ha mer spets och kvalité i den sista tredje delen för att kunna vinna matcher.
Häcken-GAIS 2-1
Det börjar verkligen bli synd om GAIS. Det är ingenting som har gått deras väg så här långt den här säsongen. Två tunga skador och dessutom noll poäng efter tre omgångar.
I den här matchen är man det bättre laget tycker jag. Det var ett slarvigt Häcken som uppträdde i den första halvleken, där GAIS vann mittfältet klart och tydligt. Häcken hade stora problem i sina uppspel där spelare låg allt för långt ifrån varandra, vilket gjorde att GAIS kunde enkelt komma in i press. Det var dock chansmässigt en fattig match där GAIS var närmast ett ledningsmål i den första halvleken efter en nick i stolpen.
I den andra fungerade Häckens spel något bättre och i den 51:a minuten tog man ledningen. Efter en kort hörna kom inlägg, där David Andersson boxade undan bollen. Den gick ut till Abdoulaye Doumbia från distans vackert placerade in ledningsmålet.
Sex minuter senare kvitterade GAIS. Silas Andersen spelade in en boll centralt och där var GAIS aggressivare och vann duellen. Samuel Salter hittade fram till Robert Torkelsson som placerade in kvitteringen.
Därefter var GAIS det laget som drev matchen men under den andra halvleken fick vi se en hel närkamper vilket ledde till många frisparkar.
Med tio minuter kvar kom avgörandet. För andra matchen i rad fick Mikael Rygaard kom in från bänken och bli avgörande. Han såg en fin löpning av Gustav Lindgren och serverade honom ett perfekt inklätt. Lindgren gjorde ingen misstag och gav Häcken alla tre poäng.
Oerhört tungt för GAIS som spelmässigt gjorde en bra insats och vi fick se det ”gamla” GAIS från förra året. Ett GAIS som är aggressiva, där spelarna kämpar för varandra. Dock fattas det spets längst fram. Det är ett GAIS som har sålt Diabaté och Boudri och även tappat Gustav Lundgren och Kevin Holmén. Det andra ord det är fyra spelare som svarade för det mesta offensivt i GAIS förra året.
Häcken i sin tur vinner den här matchen beroende på att man har just spets. Frågan är hur länge kan tränare Jens Gustafsson hålla lagkapten Ryggard på bänken. Han har varit avgörande i två raka matcher. GAIS i sin tur får inte hamna i det läget där man börjar tycka synd om sig själva. Det gäller att börja plocka poäng trots tuff spelschema och försöka överleva så gott det går fram till transferfönster öppnar.
About the Author
