Dag fem av årets VM bjöd på en megaskräll, mär lilla Kap Verde tog en poäng mot guldfavoriten Spanien.
Spanien svarade för en svag insats i premiär. Inför den här matchen trodde jag att man inte skulle ha speciellt mycket att analysera och att Spanien skulle vinna den här matchen. Det kändes att spanjorerna själva trodde detsamma.
Spanien spelade med lågt bolltempo i den första halvleken. Konstigt nog valde man att spela mycket centralt och där var Kap Verde kompakta och stänge alla ytor som fanns. Kap Verde inledde matchen med fyra backar, men i mitten av den första halvleken gick man över till fem försvarare för att stänga ner spanska yttrar som sökte sig centralt istället för att bredda spelet.
Det känns som att spanska ledningen trodde att man skulle före eller senare via eventuella individuella prestationer avgöra den här matchen. Med tanke på att varken Nicko Williams eller Lamine Yamal borde man som förbundskapten ana att man skulle köra fast med den taktiken som Spanien hade i den här matchen.
Spanien spelade med lågt bolltempo matchen igenom och faktum är i den första halvleken skapade man första farlighet i den 39:e minuten. Det var märkligt att Spanien inte hade två yttrar som skulle hålla bredden för att dra isär det kompakta försvaret som Kap Verde visade upp.
Kap Verde hade gjort sin läxa och det var imponerade att se hur man försvarade sig från Spaniens få försök att ta sig mot kortlinje och slå cutback. Två centrala mittbackarna hade för uppgift enbart i det läget att förvara zonen framför målet.
Spanien gjord en del förändringar och Yamal kom in och det blev lite bättre fart på det offensiva spelet. Dock bara i några minuter. Han kom av sig då han inte fick någon hjälp av sina lagkamrater.
Till sist från den hör matchen vill jag lyfta att Kap Verde drog på sig en frispark under hela matchen. Ni kanske undrar varför det är intressant? Det visar bara hur passiva Spanien var i det offensiva spelet. Det var ingen som sprang, ingen so dribblade vilket gjorde att Kap Verde spelare inte behövde dra på sig frisparkar.
Nu till den andra matchen för dagen.
Belgien och Egypten bjöd på en bra fight inte minst i den andra halvleken. Det var intressant att se den taktiska delen i Egyptens spel i den här matchen. Förbundskaptenen Hossam Hassan valde att starta med Mohamed Salah som tia och inte som en ytter, vilket han vanligtvis brukar spela. Istället på kanten började Egypten med Mostafa Ziko.
Anledningen till det var att Egypten ville stänga ner ytorna för Belgiens Jeremy Doku. Belgien hade annars för avsikt att så fort som möjligt komma ut på kanten och sätta Doku i spel. Egyptens högerback Mohamed Hany gjorde en fin match och plockade tillsammans med Ziko bort Doku ur matchen.
Doku körde gång på gång fast ut på Belgiens vänstersidan. Till slut valde belgarna att skifta kant på Doku som efter en halvtimme gick ut till höger. Det skiftet gav inte någon större effekt för Belgien, som hade en del boll men hade svårt att komma igenom ett kompakt egyptiskt försvar.
Belgien ville få Doki i spel så fort som möjligt men han körde fast totalt. Den egyptiska högerbacken var suverän. Doku bytte kant efter 30 min.
Egypten började den här matchen i en uppställning som utgick med 4-4-2 där Salah hade en defensiv roll som gick ut att stänga ner ytorna för Belgiens backar att spela bollen upp på Kevin de Bruyne.
Under den första halvleken övergick Egypten sedan till en fem backslinje där Emam Ashour gick ner och försvarade.
Belgien sakande djupleds hot, man ville hela tiden spela sig igenom mitten upp på offensiv plan halva. Det kontrollerade Egypten bra. Jag hade gärna sätt att man satte lite lägre bollar bakom Egyptens ytterbackar.
Egyptens ledningsmål var prov på smart rörelse från Salah och samtidigt fick vi se dåligt försvarsspel av Belgien. Belgarna hade överflyttat laget på sin vänstersida. Salah hittade en yta och medan belgarna stod och tittade på bollen, hittade han fram till Emam Ashour som slapp markeringen. Han fick vända upp utanför straffområdet innan han placerade in 1-0 från distans.
I den andra halvleken öppnade matchen upp sig ordentligt. Belgien satte lite högre fart på bollen och tryckte ner Egypten som levde farligt. Samtidigt i och med att Belgien började pressa högre med hela laget öppnade sig ytorna för kontringar. Egypten fick vid flertal tillfällen bra omställningsläge och kom till några chanser men skärpen i avgörande momenten saknades.
Belgien kvitterade och det var genom en fin djupledsboll bakom Egyptens ytterback där ett inlägg gick mot inhopparen Rumelu Lukako. Bollen hamnade sedan i mål efter att tagit på en egyptiskt försvarare.
Sett över 90-minuter var resultatet rättvist. Dock tycker jag att Belgien saknade en del i sitt spel och laget kan få svårt framöver om man inte hittar andra lösningar än att envisas att gå mycket centralt och att få Doku i spel. För att om motståndarna stänger ner Doku så måste andra kliva fram.
Kvällens tredje match bjöd på en hel del spänning. Vi fick se ett ineffektivt Uruguay mot ett vilt kämpande Saudiarabien.
Saudiarabien valde i den första halvleken att kontrollera matchbilden genom att hålla i bollen mot ett Uruguay som var lite passiva i sin press och tillät Saudiarabien att ha en del boll.
Det var en matchbild som passade båda lagen rätt bra. Uruguay gick mer eller mindre ut med att vänta in ett misstag från Saudiarabien och på så sätt skapa målchanser. Men Saudiarabien gjorde få misstag i den första halvleken. När man tappade bollen var man snabbt tillbaka på egen plan halva och Uruguay hade svårt att skapa klara målchanser.
I den andra halvleken i underläge 1-0 satte Uruguay högre press och ökade bolltempo. Det blev spel mot ett mål och det var Uruguay som skapade chans på chans där Saudiarabiens målvakt agerade rena väggen. Till slut fick han kapitulera när Maximiliano Araujo med nio minuter kvar höll sig framme och slog in en retur.
Det ska sägas under perioden som Uruguay pressade på hade Saudiarabien möjlighet att kontra då det fanns stora ytor bakom Uruguays backlinje. Dock saknade laget kvalité och skärpa i passningsspelet i den andra halvleken, vilket ledde att Uruguay kunde enkelt vinna bollen på offensiv plan halva och därifrån trycka ner Saudiarabien.
Det som Uruguay presterade offensivt i den andra halvleken ska normalt räcka att vinna matchen, men precis som i kvalet har man förtvivlat svårt att göra mål.
Sista matchen för dagen var det mellan Iran och Nya Zeeland. Den matchen såg inte jag live och har inte haft tid att se den i repris. Jag har sett höjdpunkter och läst om matchen.
Jag fortsätter att ranka olika lagen utifrån deras prestationer.
Topp
USA
Tyskland
Mellan
Mexiko
Brasilien
Marocko
Schweiz
Sverige
Nederländerna
Japan
Belgien
Egypten
Nedre
Sydkorea
Kanada
Bosnien
Skottland
Turkiet
Australien
Ecuador
Elfenbenskusten
Spanien
Saudiarabien
Botten
Tjeckien
Sydafrika
Paraguay
Qatar
Haiti
Tunisien
Curaçao
Kap Verde
Nya Zeeland
About the Author
