Dag 31
Argentina vände och vann mot England och tog sig därmed till final. Det var en match som präglades av dueller och där ett par taktiska misstag avgjorde matchen.
Vad som komma skall i den här matchen fick vi se under första två-tre minuterna. Argentina gick in i dueller på gränsen till fult. Argentinas taktik i den första halvleken var att stoppa Englands fart och de ville att de skulle spelas så lite fotboll som möjligt. Det lyckades man med. Under den första halvleken hade vi tre skott mot mål från båda lagen och inget på mål.
Englands taktik under den här matchen var att stänga ytorna centralt och inte låta Messi få allt för mycket tid med bollen. Harry Kane och Jude Bellingham gjorde återigen kanon match. De växlade vem som skulle droppa ner på egen planhalva för att hjälpa med uppspelen och detsamma gällde när det behövdes försvaras.
Vi har under detta VM sett ett ”sömnig” Argentina fram tills man hamnat med kniven mot strupen. Så blev det i den här matchen också. Efter att England tagit ledningen vaknade Messi och de övriga. Samtidigt gjorde England en del förändringar som bjöd in Argentina in i den här matchen. När jag säger bjöd in så menar jag att fram till sista halvtimme skapade inte Argentina speciellt mycket och England hade kontroll.
England drog sig tillbaka och gick ner på en fem backslinje som ibland blev även sju! England ville försvara kanterna och jag tycker att det blev förvirrat i försvaret. Stundtals såg det ut som att spelarna själva inte visste vilka ytor som skulle täckas och av vem.
Argentina tog över matchen och började skapa både tryck och chanser. När jag tittade på den här matchen så kändes det som det var bara en tidsfråga innan kvitteringen skulle komma.
Den kom på en hörnvariant som Argentina försökte sig med fyra-fem gånger tidigare. Man slog kort hörna och sen kom bollen direkt tillbaka till Messi som slog inlägg. Vid målet valde Messi att inte slå inlägg. Istället gick han centralt och släppte bollen till Enzo Fernandez som från distans bombade in kvitteringen.
Målet var också frukten av att England sjönk för långt ner och även det jag varit inne på. För många defensiva spelare i det egna straffområdet. I det här fallet kändes det som att man inte visste vem som skulle gå i press när skottet kom.
Efter målet var känslan hos mig att Argentina skulle avgöra den här matchen. Laget kände blod och fortsatte att jaga mål. England blev passiva och till slut orkade man inte stå emot.
Argentinas andra mål var märkligt med tanke på hur många försvarare England hade under egna straffområdet. Först att ”låta” Messi slå inlägget och för det andra med fem backar inte plocka upp Martinez är svagt.
Jag brukar inte läsa vad andra tycker om vissa matcher innan jag skriver mina analyser. Men i morse snubblade jag över kritiken kring Thomas Tuchel. Som vanligt så är man alltid efterklok.
Ja, han gjorde självmord när han bytte in flera defensiva spelare under sista halvtimmen. Men han hade en tanke och och plan vad laget skulle göra vid ledning. Han höll sig till den och hade England som i den förra matchen försvarat ledningen och gått vidare så hade han blivit geni förklarad.
Med honom har England blir ett lag. Ett lag som jobbar för varandra och det sämsta för Englands del är att sparka honom.
About the Author
