Efter tolv omgångar av Allsvenskan har vi fortsatt Sirius som är obesegrade. Vi har ett IFK Göteborg som hamnat i rejäl kris. Nedan följer mina tankar och analys från samtliga matcher av den tolfte omgången.
Mjällby-AIK 0-2
AIK tog sin andra raka seger när laget svarade för en bra defensiv insats på bortaplan mot Mjällby.
Mjällby Mjällby tog tag i taktpinnen från start och AIK var tillbakatryckt i inledningen av matchen. Efter tio minuter var det ytterst nära att hemmalaget i Blekinge tog ledningen när Kristoffer Nordfeldt drällde i eget straffområde. Bollen hamnade på fötterna hos Jacob Bergström som avslutade i ribban.
Mjällby byggde sitt spel som vanligt med två centrala mittbackar. Tom Pettersson höll bredden men sökte sig även offensivt och var oftast inne i AIK:s straffområdet och sökte ytan mellan AIK:s mittbackar. Det var egentligen inga konstigheter i hur Mjällby brukar spela.
AIK var aggressiva i sitt försvarsspel och Mjällby hade svårt att skapa klara målchanser inledningsvis. Efter 20-25 minuter blev det mer och mer Mjällby och laget skapade även ett par bra lägen. AIK tappade i sin intensiva press på egen planhalva samtidigt som Mjällby flyttade bollen snabbare och rörde sig mer.
Mjällby sakande spel i djupet i den första halvleken. Ytorna bakom AIK:s backlinje fanns men laget valde mer bekväma passningar. Det ledde att man spelade till närmsta spelare vilket gjorde att AIK kunde ligga kompakt på egen planhalva.
AIK offensivt hade svårt att etablera anfall. Istället fick man ägna sig åt kontringsspel.
Mjällby var närmast ett ledningsmål i den första halvleken även om att AIK stack upp i några farliga kontringar.
Mjällby inledde piggast i den andra halvleken och inom tio minuter skapade Mjällby två-tre riktigt bra möjligheter via fasta situationer. Tidigt i den andra akten damp bollen ned på fötterna hos Villiam Granath efter en hörna. Granath lyckades inte träffa mål. Kort därpå nickade Abdoulie Manneh utanför från nära håll.
Mjällby stängde ytorna på egen planhalva betydligt bättre i inledningen av den andra halvleken jämfört med den första. När AIK försökte att gå bakom Mjällbys backlinje fanns det inte tillräckligt mycket yta. Ska man bryta ner ett sånt försvar som Mjällby hade behövde man betydlig bättre fart på bollen och även platsbyte mellan spelare sakandes.
Men det var AIK som tog ledningen efter en kontring, där Nordfeldt räddat en boll på mållinjen i situationen som föregick omställningen. Victor Andersson noterades för fullträffen efter att ha blivit framspelad Axel Kouame.
Mjällby tryckte på för en kvittering och på stopptid, avgjorde AIK genom 2-0 målet.
Mjällby imponerade stort förra säsongen och nu är man 16-poäng efter Sirius efter tolv spelade omgångar.
AIK måste man imponeras av och framförallt José Riveiro som trots bortfall av spelare lyckas får den truppen att prestera som ett lag. AIK har som bekant tappat tre av sina främsta offensiva spelare och trots det har laget nu vunnit två raka matcher.
Örgryte-Häcken 4-3
Örgryte och Häcken bjöd på sju mål i en match som var faktiskt riktigt dåligt. När man få se sju mål så kan man ibland lyfta bra anfallsspel men i den här matchen var försvarsspelet i båda lagen under all kritik.
Andreas Holmberg ändrade rejält i Örgrytes startelva. Jonathan Azulay, Michael Parker, Charlie Vindehall och William Hofvander ersätts av Mikael Dyrestam, Anton Andreasson, William Laturnus och Adam Andersson. För den sistnämnda är det första matchen sedan återkomsten till allsvenskan, och det var också Andersson som gjorde matchens första mål i den femte minuten.
Efter en hörna placerade nyförvärvet in 1-0 för Örgryte mot sin tidigare klubb Häcken, men glädjen blev kortvarig.
Häcken kvitterade genom Julius Lindberg i den 13:e minuten. Örgryte såg ut att ha kontroll på läget, men Lindberg skruvade in kvitteringen. Det ska dock sägas att Örgrytes press på Lindberg var obefintligt. Strax efter gick Örgryte bort sig i presspelet på mitten. Lindberg fick friläge, han rundade målvakten men hans avslut räddades på mållinjen.
Det här var annars en match och uppvisning hur man inte ska spela försvarsspel. Det gällde faktiskt båda lagen. Mellan 15:e och 45:e minuten fick vi se dåligt bolltempo och trots att lagen inte pressade varandra speciellt hårt så var passningsspelet riktigt dålig.
Häcken tog ledningen i slutet av den första halvlek och återigen var det Örgrytes försvarsspel som havererade. Först kom man inte upp i press när inlägget slogs och därefter tappade man bort Adrian Svanbäck som nickade in 2-1.
Inledningen på den andra halvleken var jämn där båda lagen spelade utan att ta några risker. Det var mycket spel på närmsta spelade och spel i sidled för det mesta. Häckens Mikkel Ryggard som hade en framskjuten roll var osynlig i matchen och byttes ut i den 67:e minuten.
Förvisso man kanske inte kan ställa krav på Häcken att man ska ta risker när man leder matchen, men Örgryte behövde göra det.
I den 70:minuten kvitterade Örgryte. Efter ett långt utspark nådde Jarome Tibbling högt och skarvade bollen mot Noah Christoffersson som var hetare i duellen med Filip Helander. Häckens målvakten kom på mellanhand och blev även han överspelet. Christoffersson kunde sedan enkelt rulla in 2-2.
Fem minuter senare tog Örgryte ledningen. Efter en hörna kom bollen tillbaka och Tibbling var hetare och starkare i luften och nickade in ledningsmålet för Örgryte.
Ledningen höll dock inte länge den här gången heller. Cirka 90-sekunder efter kvitterade Häcken. Lindberg spelade fram Adboulaye Doumbia som ur ingen vinkel alls skyfflade in bollen mellan benen på målvakten. Dyrestams försvarsspel vid det här målet är under all kritik. Istället för att använda sin kropp och plocka bort Doumbia lät han honom komma före.
Men målproduktionen slutade inte där. Med tre minuter kvar tappade David Seger bollen på egen planhalva. Prince Parker spelade fram Christoffersson som löpte mellan Häckens mittbackar och sköt in segermålet.
Den här seger var självklart viktigt för Örgryte som nu har fått kontakt med Degerfors och IFK Göteborg. Häcken år sin sida har nu två förluster och åtta insläppta mål. Jag skev redan i den förra omgången att försäljning av Silas Andersen kommer att vara dyrbar för Häcken. Men vi kan även addera Amor Layouni på den listan. Det är lätt att tycka att Layouni är en offensiv spelare, men jag tycker att hans presspel under våren varit riktigt bra. Många gånger är just hans press som stoppat upp motståndarnas kontringsspel.
Utan Layouni och Andersen så finns ingen kontringskydd. Sedan får man inte spela försvarsspel på det sättet som man gjorde i den här matchen. Mot Djurgården i den förra matchen var det ett ihåligt Häcken på mitten. Detsamma var i den här matchen och Jens Gustavsson har en hel del att fundera över.
Hammaby-Kalmar FF 2-0
Henrik Rydström har fått en bra start som nya tränare i Hammarby. Det blev andra raka seger när Kalmar besegrades på hemmaplan med 2-0.
Kalmar började matchen med att pressa relativt högt. Det var klart att man kom till den här matchen med idé att inte sjunka allt för långt ner på egen planhalva.
I den sjätte minuten fick Hammarby i ett intensiv man mot man press. Kalmar spelade sig förbi och Charlie Rosenqvist kom igenom. Han spelade bollen till Magashy som löpte in i straffområdet men han fick inte ordning på avslutet som gick utanför.
Inledningsvis fick vi se ett rörligt Hammarby. Victor Lind rörde sig från vänsterkanten in centralt och bildade delvis anfallspar med Paulos Abraham. Just det öppnade ytan för Noah Persson på kanten. På andra sidan ver det mer statiskt där Montader Madjed höll bredden. Nahir Besara hade friroll bakom Abraham. Centralt var det Marcus Karlsson som tog ner defensiv roll och Tesfaldet Tekie styrde spelet.
I den tionde minuten tog Hammarby ledningen. Tekie tog sig förbi en Kalmar spelare. Bollen gick till Lind som kom in centralt. På utsidan kom Persson som fick bollen av Abraham. Persson gick mot kortlinjen och spelade in bollen framför mål. Det blev en rörig situation men till slut avslutade Abraham.
Målet var just frukten av platsbyten mellan spelare och trots att Kalmar hade spelare på rätt sida hittade Abraham rätt.
Efter målet hade Hammarby en stark period. På högersidan började man överbelasta med både Majed och Hampus Skoglund. I och med att Besara hade fri roll kunde Hammarby gång på gång skapa numerära överläge på kanterna.
Kalmar blev tillbaka tryckta och Hammarbys press var bra. Mittbackarna klev upp i press när det behövdes och på så sätt kunde inte Kalmar etablera något egen spel på offensiv planhalva.
Det var väldigt många i Hammarby som gjorde bra första halvlek. Abrahams presspel och bollvinster var imponerande.
En annan sak som jag fastnade vid var i den 17:e minuten när Rosenqvist kom i en kontring. Hammarbys mittback Frederik Winther hamnade fel när han skulle pressa. Lind satte istället fart hem och gjorde en löpning 30-40 meter för att sedan guldtacka och bryta det anfallet. Just den aktionen sa mycket om inställningen hos Hammarby i den här matchen och viljan att spela för laget.
Kalmar hade svårt att hitta några ytor att spela på. Hammarbys aggressiva presspel på den centrala mittfältet gjorde att Kalmar tappa massvis med bollar. Det i sig gav Hammarby övertaget där laget kunde komma i anfall efter anfall. Om man ska säga något negativt så skapade inte Hammarby några klara målchanser under första halvtimmen.
En annan sak som man måste lyfta från den första halvleken är den fysiska statusen som var skillnad mellan dessa två lag. Hammarby sprang mer och snabbare än Kalmar i den första halvleken. Just löpningar utan boll var orsaken att Hammarby fick spelövertaget och att Kalmar inte kunde vara stå och försvara.
Sex minuter in i den andra halvleken ökade Hammarby på sin ledning. Kalmars vänsterback Victor Larsson fattade flera felbeslut. Först när han skulle stöta på Majed. Han trodde att Persson skulle spela på fötterna på Madjed. Madjed tog en löpning i djupled och lurade Larsson. Kalmars mittback Aboubacar Keita var på väg att ge understöd till Larsson. Larsson pekade på att Keita skulle gå in centralt och hamnade en mot en med Medjed. Madjed tog sig ner mot kortlinjen och spelade in bollen som Kaita olyckligt styrde in i det egna målet.
Larsson beslutsfattande i det här läget är bedrövligt. Bortsett att han gav Madjed möjlighet att löpa bakom var han även för långt ifrån när inlägget kom.
Efter målet kontrollerade Hammarby matchen genom att backa hem något och vara kompakta på egen planhalva. Kalmar hade mer boll än i den första men skapade inga chanser framåt. Kalmar hade faktiskt inga skott på mål i den här matchen.
Hammarby i sin tur hade bud på flera mål, men saknade skärpan i avsluten. Hammarby vinner den här matchen och visst matchen kanske hade tagit ett annat väg om Kalmar gjort mål i inledningen. Men det här var klasskillnad rent individuellt och fysiskt.
Malmö FF-IFK Göteborg 4-0
Gå tillbaka till grunderna? Det har vi hört nu ett tag från IFK tränarna. Bilborn sade inför matchen att det var viktigt att hålla nollan. Den taktiken höll i nio minuter.
Göteborg inledde piggt och man ville direkt komma bakom Malmös backlinje. Redan eftervärme minuter lyckades man det. Första gången fick man en hörna som blev farlig och andra gången var Adam Bergmark-Wiberg
igenom och tvingade Robin Olsen till en svettig räddning. På den efterföljande hörna nickade Ramon Pascal Lundqvist i ribban.
Malmö byggde spelet med två mittbackar där ytterbackarna höll bredden. Otto Rosengren gick ner i en sexa roll och erbjöd alternativ. Göteborg valde att inte pressa allt för högt.
Göteborg försökte att stänga vägarna till Rosengren genom att dra ner Bergmark-Wiberg.
Bra slagen hörna av Rosengren, dåligt försvarsspel av Kruse som tillät Adrej Dzuric komma högst och nicka in 1-0.
Strax efter fick Malmö en ny hörna och Göteborg missade i markeringen på Erik Botheim som nickade i ribban.
Bortsett från det fina starten hade Göteborg svårt i den första halvleken. Efter ledningsmålet växte Malmö och det var ett energifyllt Malmö som vi fick se.
I den 23:e minuten ökade Malmö på till 2-0. Efter ett inkast spelade Rosengren ut bollen till Sead Haksabanovic. Göteborgs försvaret föll och ingen gick upp i press. Haksabanovic sköt från distans, avslutet räddades med på returen höll sig Botheim framme och skickade in 2–0. Det märkliga är att Föreborg backar inte plockade upp Botheim som fick stå helt fri på returen.
På stopptid i den första halvleken stod Göteborgs försvaret och tittade på när Botheim tog en löpning och fick bollen från Oskar Sjöstrand och så var det 3-0 och godnatt för Göteborg.
Sjöstrand blev sedan skadad och det såg illa ut med tanke på att han rasade ihop utan någon kontakt. Första rapporterna talade om korsbandsskada.
Nu har det gått korttid sedan Gaute Helstrup tog över Malmö. Mot Degerfors var det en kämpaseger och i den här matchen fick vi se lite annorlunda Malmö än under våren. Otto Rosengren droppade mellan mittbackarna i matchen mot Degerfors. Mot Göteborg hade han högre utgångsposition. Dessutom var Malmö bra på att byta kant och fick till en del vändningar, vilket gjorde att Göteborg fick flytta laget hela tiden.
Nu till Göteborg haveri. Man ligger där man ligger i tabellen och deras matchplan var egentligen bra. Man ville komma tidigt bakom Malmös backlinje vilket man lyckades första fem minuterna. Därefter föll man ihop. Laget blev allt för långt i lagdelarna. Presspelet var inte bra och försvarsspelet helt bedrövligt. Det går inte att bjuda Malmö på mål och att backlinjen och förvaret gång på gång tappade markeringar är helt oacceptabelt.
Västerås-Degerfors 2-0
Det stora snackisen från den här matchen var domarmissen som ledde till straff, istället för utvisning för Västerås. Jag återkommer till det, men först till uttalandena efter den här matchen. Det jag skriver nu gäller inte bra för den här matchen utan hela Allsvenskan. Ledare, Spelare och domaren får sätta sig ner och acceptera att vi har 51% regel och att VAR inte kommer att införas i Allsvenskan. Att gå efter matchen i media och grina för just ett domarbeslut drabbat ditt lag är bara pinsamt.
Den här avgörande situationen kom redan i den femte minuten och för mig är det obegripligt att den assisterade domaren inte ser vad som sker. Det är alltså en lång boll från Ismet Lushaku som Marcus Baggesen löpte på. Degerfors målvakten Matvei Igonen gick ut mot Baggesen som sträckte benet i hopp att nå bollen. Han missade bollen och satte dobbarna takt i bröstet på Igonen. Jag jan förstå att huvuddomaren inte ser hela situationen då han befinner på mittplan när passningen kommer. Men den assisterande domaren hade öppet syn och borde ha sett att Baggesen missade bollen.
Hur som helst, Mikkel Ladefoged var sedan säker från elvameter. Och nånstans kan jag tycka att han borde fått order från sin tränare att medvetet missa straffen med tanke på fel det hela blev.
Annars fick vi se tjugo minuter av slarvigt spel och en hel del avblåsningar vilket gjorde att den här matchen tog aldrig riktigt fart.
I den 21:a minuten var dock Degerfors nära att kvittera. En bra slagen frispark Nahom Batabay nådde fram till Sebastian Olsson som från nära håll fick på en bra nick. Hemmamålvakten svarade för en svettig räddning.
Degerfors fick till lite bättre anfallspel efter 25-minuter där man kombinerade sig igenom, men när man kom till straffområdet så saknade man spets tycker jag. Det kändes som man inte visste vad man ska göra och hur man ska avsluta ett anfall.
Västerås hade en mindre bra perioden men trots att man blev tillbaka tryckta på egen planhalva så skapade inte Degerfors spelciellt mycket. Dessutom blev det ännu mer avblåsningar under sista kvarten och det var irriterad på sina håll och kanter.
Degerfors inledde den andra halvleken med lite rakare spel. Tidigt slog man längre bollar mot Arman Taranis. Det var lika bra med tanke på att när man försökte dribbla sig förbi sina motståndare så tappade man bollen.
Det var precis det som hände vid Västerås andra mål. Man tappade bollen vid det egna straffområdet och drog på sig frispark. Två man i Degerfors muren agerande allt för sent när Lushaku petade bollen till Baggesen som sköt via två spelare och in i mål.
Visst man säga att det maximalt oflyt att skottet styrs på två spelare och hittar in i mål, men man kan inte försvara på det sättet. Står man i muren måste man vara beredd att en variant kan komma.
Degerfors försökte sedan att lyfta upp spelet men precis som i den första halvleken saknades spets i sista tredje delen. Laget ligger förvisso på säker mark men kollar man på kommande fem så är det två topplagi form av Hammarby och Djurgården, ett på nytt född Malmö och två matcher mot IFK Göteborg. Med andra ord tuff spelschema som väntar och det känns som att matcherna mot Göteborg blir avgörande om var Degerfors kommer att hamna under hösten. Oroväckande är det offensiva spelet som jag varit inne på.
Brommapojkarna-Sirius 1-2
Sirius fortsätter att gå rent i årets Allsvenskan. I den här omgången besegrade Brommapojkarna med uddamålet.
Brommapojkarna hade tre backar som skötte uppspel och Simon Strand och Mohamed Derbali som balans spelare. Oliver Berg var i en friroll högre upp i plan.
Redan i den tredje minuten var Sirius nära att ta ledningen. Robbie Ure fick bollen på offensiv plan halva och vände bort två BP-spelare. Sedan släppte han bollen fint till Victor Svensson som tog löpningen in i straffområdet. Avslutet räddade Leo Carvallius.
Inledningsvis ville inte Brommapojkarna pressa högt. Istället valde man att backa med sin from treo runt mittplan.
Inden sjunde minuten gick man bort sig i pressen på egen planhalva. Crusnell hittade ytan bakom mittfältet och skarvade bollen till Ure som löpte in i straffområdet och avslutade strax utanför.
Noterbart är att båda lägen som Sirius skapade i inledningen var frukt av dåligt presspel från Brommapojkarna där man gick bort sig när man skulle stöta i ryggen på Sirius spelare.
Sirius dominerade första kvarten och varierade i sitt bolltempo. När man väl satte fart då hade Brommapojkarna svårt att hänga med. Brommapojkarna i sin tur hade även svårt att behålla bollen inom laget och blev tillbakatryckta under första femton.
I den 18:e minuten tog Sirius ledningen. Efter en hörna hamnade bollen hos Isak Bjerkebo. Han tvekade inte, utan drog till från distans. Bollen seglade i det botre krysset. Fantastiskt mål av en fantastiskt spelare.
Sirius ökade på sin ledning i den 40:e minuten. Det var slarv av Oskar Cotton som hade god tid på sig att släppa bollen. Istället drällde han och Krusnell jobbade fram bollen till Ure som fick en halvträff men det räckte.
Två minuter in i den andra halvleken reducerade Brommapojkarna genom Andreas Troelsen. Sirius tappade markeringen och Toelsen kunde från när håll nicka in reduceringen.
Man brukar säga att mål förändrar matcher och att mål ger energi. Så var det inte i den här matchen. Brommapojkarna fick aldrig någon extra energi av reduceringen. Sirius var det laget som fortsatte att dominera matchbilden och skapade en del chanser för att öka på sin ledning.
Brommapojkarna fortsatte att tappa bollar på mitten, vilket gav Sirius en del fina kontringslägen. Men det var inte bara via kontringar som Sirius hotade i den andra halvleken. Precis som I den första visade man upp att man kan hota på djupen, man visade upp att man kan spela sig igenom lagdelar från det egna målvakten.
GAIS-Elfsborg 1-0
GAIS besegrade Elfsborg på hemmaplan med uddamålet i en match som innehöll få klara målchanser.
Elfsborg byggde sitt offensiva spel med två centrala mittbackar i form av Ishrewood och Holmén. Wikström och Okeke var på varsin kant där båda höll bredden.
Det var ett darrigt Elfsborg som inledde den här matchen. GAIS satte högt press och Elfsborg hade svårt att spela sig förbi. Med tanke på att GAIS brukar inleda med energi och högpress på hemmaplan så är det konstigt att Elfsborg envisade sig att spela kort och försöka spela sig igenom GAIS pressen.
I den 15:e minuten tappade GAIS bollen på offensivplan halva. Elfsborg gick till en snabb omställning genom Frederik Ihler som spelade bollen till Kamara som drog på från distans. GAIS målvakten styrde bollen via ribban till en hörna.
Det ska sägas att GAIS borde ha fått en straff någon minut tidigare när Ishrewood drog Salter i tröjan.
GAIS lockade annars Elfborg i sina fällor. I första hand när GAIS pressade högt så stängde Salter ytan fram till Simon Olsson. Joackim Fagerjord gick upp på Julius Magnusson. Samtidigt hade vi Rasmus Niklasson-Petrovic som pressade Holmén och Wikström. GAIS ville helt enkelt att Ishrewood skulle sköta uppspelen. Han är betydligt bättre i defensiven än just spelet med fötterna. Det ledde till en del felpassningar och när han försökte att driva bollen då var GAIS snabbt framme och vann bollarna.
I den 23:e minuten lyfte Elfsborg för andra gången en längre boll mot Ihler. Ihler skarvade till Kamara som nickade ner till Julius Beck. Han hittade Ari Sugurpalsson som blev helt fri inne i straffområdet. Margim Krasniqi var snabbt ute och räddade avslutet.
Trots att Elfsborg spel inte stämde så var det de som fram till den 23:e minuten de som skapat två vassaste lägen.
Efter det så blev spelet jämnare och det skapades några få lägen och i den 42:a minuten testade Robert Thorkelsson lyckan från distans, men hans tunga skott räddades av Isak Pettersson.
I inledningen av den andra halvleken valde Elfsborg att ha lägret utgångspositioner när GAIS hade bollen. Man lade att ligga tätare mellan lagdelarna. Tanken var säker att förhindra GAIS kontringar om man tappar bollen i speluppbyggnaden.
I den 50:e minuten vann Elfsborg bollen på mitten och kom i en kontring. Efter inspel från vänstersidan fick Beck kanon läge, men GAIS försvarat blockerade.
Direkt efter gick GAIS till anfall och lyckades etablera spelet. Efter passivt försvarsspel flera gången från Elfsborg kom bollen till Niklasson-Petrovic. Thorkelsson tog en oerhört smart löpning från sin kant in centralt i straffområdet. Bollen kom till honom och han vände bort en försvarare och sköt in ledningsmålet.
Resten av den här matchen bjöd på få klara målchanser. Efter att GAIS bjudit Elfsborg på två kontringarna valde man att backa hem något och tajta till det centrala mittfältet. Båda lagen kom till några halvleken men mer än så blev det inte.
Elfsborg har nu sex matcher utan seger. GAIS i sin tur fortsätter att visa stabilt försvarsspel inte minst på hemmaplan.
Djurgården-Halmstad 3-0
Det fortsätter att gå tungt för Halmstad och i den här omgången förlorade laget mot Djurgården trots en helt okej insats.
Halmstad inledde med fem backar i försvaret där man låg lågt. Djurgården försökte ofta byta kant och vända på spelet. Hoppet var att få Halmstad att tappa konceptet.
Halmstad byggde spelet med tre där back. Rocco Ascone och Joel Allansson spelade som balansspelare och man valde att lyfta sina ytterbackar högre upp. Halmstad kom ett par gånger fram och Djurgården visade upp något skakig försvarsspel.
Man kan peka på olika detaljer i den här matchen men den stora skillnaden mellan dessa två lag ligger i straffområdet. Djurgården har spets och det var avgörande i den här matchen.
Stuart Baxter behöver få in förstärkningar om laget ska klara sig kvar i Allsvenskan.
About the Author
