Vi åkte på en storförlust mot Landskrona BoIS hemma på Kopparvallen. BoIS lämnade Kopparvallen med seger 5-0.

Jag kom hem sent/tidigt och satt och funderade vad jag skulle skriva efter förlusten. Jag valde att inte skriva något alls. Jag gick och la mig istället i hopp att bli klockare när hjärnan vilat ut. 

Det gick väl sådär kan jag erkänna. Jag vaknade med samma känslan som jag lämnade Kopparvallen. Besvikelse över resultatet och prestationen från vårt lag. Alla är medvetna om att vi inte är något topplag i år heller, men att det skulle vara så stor skillnad mellan ett topp lag, som jag tror Bois kommer att vara och oss trodde jag inte. 

Det går så klart att vara extra kritiskt efter 0-5 i baken, men om vi backar till matchen mot Torn så var inte heller vår insats tillräckligt bra. Framförallt inte i den andra halvleken. 

Vi kom snett i den här matchen redan från första början. Bortalaget fick en drömstart i matchen och tog ledningen redan i den andra minuten. Den förra ÅFF-spelaren Jonathan Asp slog en hörna som Jacob Ondrejka helt omarkerad nickade in ledningsmålet för gästerna. 

Att Asp är en bra spelare när han inte hamnar under press visste vi sedan hans spel i den blåa tröjan. I och med det tidiga ledningsmålet fick Landskrona matchen dit dem ville. 

Trots det vaskade i en fin möjlighet i den femte minuten. Daniel Rambin tog sig förbi sin försvarare och spelade bollen till Alem Plakalo som sköt utanför. 

I den 15:e minuten ökade Landskrona på sin ledning. Robin Hafsö tajmade sin löpning perfekt och kom mellan Anton Hallstensson och Ishmael Koroma och nickade in 0-2. Att inte ha bättre koll på förra årets skyttekung i söderettan är svagt. 

Två minuter senare skapade vi en fin reduceringschans, när Dardan Mustafa hittade Ryan Binns. Binns fick dessvärre för mycket fot under bollen och sköt högt över målet. 

Med tio minuter kvar av den första halvleken var Landskrona mycket nära ett tredje mål i matchen. Återigen tillät vi Asp slå ett inlägg och återigen tappade vi markeringen när Ondrejka fick på ett bra avslut. Henrik Gustavsson svarade för en svettig enhandsräddning och höll oss kvar i matchen. 

Under den första halvleken gick Landskrona högt med sina ytterbackar och lämnade mittbackarna ofta ensamma vid sin uppspel. Vi lyckades dock inte utnyttja det, då vi sakande aggressivitet i vårt presspel. 

Innan den första halvleken var över skapade vi en fin reduceringschans. Den här gången efter ett bra slagen hörna av Ludvig Holmertz höll sig Daniel Rambin framme och nickade strax över. 

I den andra halvleken hoppades jag på att vi skulle se ett annat ÅFF. Vi kanske skulle ha fått det om inte Landskrona gjort 0-3 i den 50:e minuten. Efter passivt försvarsspel kunde Måns Ekvall prickskjuta in 0-3. 

Efter det var vi ett slaget lag och gästerna fortsatte att spela fin fotboll och dominerade resten av matchen. 

I den 63:e minuten ökade BoIS på sin ledning. Efter ett inlägg nickade Andreas Johansson bollen rakt i gapet på Hampus Ferhm som sköt in 0-4. 

Med sex minuter kvar av matchen fastställde Filip Olsson slutresultatet. 

Förlusten borde vara en väckarklocka för alla som håller på ÅFF. Sponsorer, styrelse och fansen fick igår se vad som krävs för att tillhöra toppen av söderettan. Jag kan bara konstatera att vi är långt därifrån. Nu gäller det verkligen att ladda om och försöka ta revansch på bortaplan mot Ljungskile SK.