Många frågor och få svar

Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen. Att förlora matcher när man inte spelar bra är lättare än att förlora matcher när man spelar okej eller till och med bra. Det stora problem för ÅFF just nu är att vi förlorar matcher både när vi spelar bra och när vi spelar dåligt. En pinne av 27 möjliga är inget annat än för dåligt.

Igår var vi på väg mot seger men gav bort det i slutet av matchen när Oskarshamn via två fasta situationer vände och vann. När jag skriver det här så har inte hela omgången spelats klart och jag kan bara be högre makter att resultaten går vår väg.

Att be till högre makter om att resultat går vår väg är inte hållbart. Vi måste själva göra jobbet och börja ta poäng, dock vet jag inte hur det ska gå till.

Igår mot Oskarshamn gjorde vi en bra match och det var en del som var positivt, men vad hjälper det när vi vände hem om noll poäng?

Det var annars två pressade lag som möttes på Oskarshamns Arena. Hemmalaget kom till den här matchen med 0-9 förlust i ryggen och det mot Ljungskile.

Det var hemmalaget som skapade matchens första farlighet. En lång boll från Filip Jägerbrink missbedömdes av Adrian Pettersson och det gav Christopher Christensson chansen. Christensson fick till ett hyfsat avslut, men bollen gick utanför.

Max Olsson började den här matchen från start och han hade stort övertag mot sin försvarare. Dessvärre var det inte många gånger som vi anföll via Olssons kant. Något som jag inte förstod riktigt när jag såg på matchen. Ledarna borde ha sett att Olsson hade övertaget och vi borde ha attackerad mer på den kanten.

I den 17:e minuten skapade hemmalaget nästa möjlighet. Den här gången hittade Emir Avdic med en fin boll fram till Christensson. Emir Plakalo i målet var snabbt ute och räddade oss från ett baklänges mål.

I den 20:e minuten blev Andreas Johansson skadad och ersattes av Ludvig Holmertz. Under tiden som vi väntade på att Holmertz skulle komma in passade hemmalaget på att ta ledningen. Anton Agebjörn slog en lång boll som Christensson frågade upp vid kortlinjen. Plakalo missbedömde inspelet helt och Avdic kunde enkelt raka in ledningsmålet i det öppna målet.

Tränaren Tor-Arne Fredheim har säker sin skäl varför han väljer Plakalo framför Henrik Gustavsson, men jag förstår inte det helt enkelt. Förra året plockade vi in ”Fimpen” i målet och han spred lugn i försvaret. Vilken nivå ”Fimpen” håller vet ju alla. Därför känns det konstigt att byta målvakt och framförallt med tanke på att Plakalo svarat för en del tveksamma ingripande.

Hela värvningen av Plakalo är svår att förstå, men det är en annan historia.

Fem minuter efter hemmalagets ledningsmål bjöd vi på nästa mål. Plakalo slog en alldeles för löst passning som hamnade i gapet på Christensson som tog sig in i straffområdet och spelade fram Adam Hellborg som enkelt placerade in 2-0.

Två snabba mål av hemmalaget i ett läge där vi var det laget som förde matchen och hade övertaget kändes som en spark på pungen.

Vi fick dock en gratis biljett in i matchen. Efter ett skott från Oscar Stejdahl träffade bollen på armen på en försvarare. Domaren valde att blåsa för straff. Dardan Mustafa var säker från elvameter och vi var tillbaka in i matchen.

Trots att vi hade mycket boll under den första halvleken hade vi svårt att skapa målchanser. Bortsett från straffen hade vi inte ett enda skott på mål under den första halvleken. Något som vi har sett tidigare i matcherna.

Vår riktigt skott på mål kom i den 48:e minuten då Adrian Pettersson testade från distans, men skottet gick rakt på hemmamålvakten.

I paus kom Anderson Luis Da Silva in. För er som inte känner igen namnet kan jag berätta att det rör sig om ”Soares”. Brassen som skulle lösa alla våra problem. Han gjorde ett bra inhopp och svarade för ett mål. Dock om han är lösningen på alla våra problem återstår att se.

I den 50:e minuten spelade just Soares fram Adam Egnell som fick på ett tungt distansskott, men målvakten räddade.
Hemmalaget valde att backa hem i den andra halvleken och matchbilden från den första halvleken gick att känna igen.

I den 63:e minuten kom kvitteringen. Mustafa svarade för en fin prestation när han ryckte förbi sin försvarare och hittade fram till Soares. Soares vände upp och placerade in kvitteringen.

Vi fortsatte att trumma på även efter kvitteringen. I den 70:e minuten tog sig Stejdahl runt på kanten och spelade in bollen framför mål. Dessvärre var Olsson lite efter för att nå bollen som gick längst med mållinjen.

Två minuter senare skapade vi nästa chans. Soares skar in i mitten och öppnade upp plats för Lucas Öhrn på kanten. Öhrn fick passningen från Soares och slog ett bra inlägg. Bollen nådde fram till Stejdahl som fick på ett nick men dessvärre rakt på målvakten.

Även hemmalaget stack upp i ett anfall. Det var när Peiman Eliassi fick på ett tungt skott från distans. Den här gången räddade Plakalo.

I den 74:e minuten tog vi ledningen. Efter en hörna behöll vi trycket mot hemmamålet. Holmertz spelade fram Olsson som snyggt curlade in bollen förbi målvakten.

Efter målet slutade vi spela mer eller mindre. Olsson byttes ut och istället kom Jesper Beurling in. Fredheim ville säkert säkra upp defensiven. Ett drag som inte alls gick hem.

I den 89:e minuten kvitterade hemmalaget. Efter en hörna tappade vi markeringen på Jägerbrink som sköt in 2-2.

Två minuter senare fick hemmalaget en frispark strax utanför vårt straffområdet. Eliassi tog hand om den, men Plakalo lyckades rädda.

I den 93:e minuten avgjordes matchen. Hemmalaget fick ett inkast. Jägerbrink kastade långt (från 30-35 meter) vi förlorade flera dueller och bollen nådde fram till Eric Persson som forcerade in 3-2.

I anfallet efter fick vi ett jätte läge att kvittera, när Jarome Coutral hittade fram till Mustafa som kom i bra läge, men avslutade strax utanför.

När jag var på jobbet igår följde jag sista minuterna av matchen och när domaren blåste av matchen kom tomheten. Tomheten som jag upplevt under en period nu. När vi ledde och var på väg mot seger kände jag hopp. Hade vi vunnit den här matchen hade vi lämnat Oskarshamn bakom oss. Nu blev det inte så.

Efter matchen kände jag bara frustration och jag tror att många av er som läser det här kände detsamma. Frågorna snurrade runt i huvudet. Hur ska vi kunna resa oss? Hur kunde gå så här? Vad ska man göra nu?

Det är många frågor som jag och säkert många med mig ställer oss. Samtidigt som det är tyst från klubbens sida. Jag förstår att läget är pressad, men det borde vara på sin plats att styrelsen informerar sina medlemmar om det ekonomiska läget, om hur man ser på det sportsliga resultat och hur man ska gå framåt.

Man kan inte blunda för att tränarbytet inte gett oss resultat som vi hoppats på trots att vi hade fyra raka segrar innan raset kom. Vad är nästa steg? Ska vi sparka ännu en tränare för att rädda det som räddas kan? Ska vi sitta lugnt i båten att hoppas att det vänder? Är det aktuellt med en idrottspsykolog med tanke att en del av allt det här sitter i spelarnas huvudet?

Som sagt frågorna är många och jag hoppas kunna under kommande vecka få till en intervju med ordförande för att få svar på mina och kanske era frågor. Ni får gärna ställa frågor i fältet under detta inlägg så ska jag ställa mina och era frågor.

Det positiva är att vi spelade bra och gjorde tre mål framåt. Det kan vi ta med oss till nästa match.

I med och motgång!

Läs mer

PSG föll på bortaplan

Paris SG förlorade mot Rennes med 1–2 i franska ligue 1 i en match där superstjärnan Neymar återigen saknades i mästarlagets startelva.

Edinson Cavani gav PSG ledningen efter en kvart, men hemmalaget Rennes svarade med två mål genom Mbaye Niang och Romain del Castillo. Den 16-årige angolanen Eduardo Camavinga spelade på Rennes mittfält och var bland annat inblandad i segermålet.

Neymar är utanför laget samtidigt som ryktena om en återkomst till spanska ligan är starka. Såväl Barcelona och Real Madrid uppges vara intresserade av att värva brasilianaren.

Läs mer