21 maj, 2024

Tankar kring den tjugoandra omgången av Allsvenskan

I den 23:e omgången av Allsvenskan såg jag enbart tre matcher. Det var annars en omgång där Malmö och Häcken blev stora vinnare i toppstriden. I botten tog AIK, Göteborg och Sirius tunga segrar.

Undertecknad var på plats när Hammarby tog emot Malmö. Det var ett Malmö som kom till spel med en del skadebekymmer. Henrik Rydström valde att ställa upp med ett väldigt offensivt lag.

Det var just det som imponerade mest på mig. Hur de offensiva spelare i Malmö gjorde jobbet defensivt. Malmö stängde Hammarby totalt under hela matchen mer eller mindre.

Visst hade Nahir Besara satt 1-0 i den 12:e minuten kanske hade matchbilden sett annorlunda ut. Trots att Malmö hade svårt att inledningsvis etablera anfallspel tog man ledningen. Vid en Hammarby brytning inne i straffområdet kom bollen till Oliver Berg som kallt placerade in ledningsmålet.

Hammarby hade problem med sitt anfallspel. Vi fick se ett sidledrullande Hammarby och det påminde ganska mycket om det spelet laget hade i början av säsongen. Det fanns ytor bakom Malmös backlinjen och det fanns vilja hos spelare att löpa i dessa ytor men bollarna kom aldrig dit.

När Malmö och Stefano Vecchia gjorde 2-0 kändes det som att matchen var över. Vecchias frispark var bra med Oliver Dovin borde ha tagit den tycker jag.

Hammarby sakande energi på plan men även på läktarna där det kändes att energi försvann i mitten av den första halvleken.

Malmö vann den här matchen rättvist och som sagt imponerade defensivt.

Elfsborg svarade för en svag insats när laget förlorade klart på hemmaplan mot Kalmar. Elfsborg började matchen bra, med högpress och tryck mot Kalmar målet.

Efter en kvart började dock laget slarva i uppspelsfasen och Kalmar började hitta rätt i sitt passningsspel.

Just slarv ledde till Kalmars ledningsmål. Elfsborg tappade bollen på mitten, Simon Skrabb sköt från distans. Tim Rönning Svarade för ett svagt ingripande, samtidigt stod förvaret och sov när Nahom Girmai tryckte in bollen från nära håll.

Elfsborg hann inte återhämta sig från den första käftsmällen innan det var dags igen. På en hörna tappade Elfsborg markeringen och Lars Saetra kunde relativt ostört nicka in tvåan.

I den 30:minuten förlorade Elfsborg flera dueller på mitten och ett inspel styrdes in av Ibrahim Buhari i det egna målet.

Det är inte ofta som vi får se ett topplag släppa in tre mål på sju minuter. Samtidigt intressant att se hur ett lag kommer i otakt och rasar samman.

Elfsborg bytte in fyra nya spelare i halvtid och laget började piggt i den andra halvleken. Dock var Kalmar kompakta i sitt försvarsspel runt det egna straffområdet och Elfsborg tilläts inte skapa några heta målchanser.

Det var ångest utan dess like vi fick se på Friends Arena när AIK tog tre blytunga poäng mot Degerfors.

Jag förväntade mig att se ett AIK som kom ut med energi i den här matchen men det var precis tvärtom. AIK saknade energi och vi fick se en halvlek där Degerfors drog ner på tempo. Rullade boll och frustrerade AIK som hade svårt att komma in i press.

Det var två lag som knappt kunde slå två passningar till rätt adress. AIK tog ledningen efter 32-minuter. Anton Séletros slog en hörna och Alexander Milošević nickade in ledningsmålet. Stort misstag av Degerfors vid målet var att man lät Diego Campos förvara mot målskytten. Milošević kunde tämligen ostört komma fram och nicka.

Vad det här målet betydde kunde vi se på Séletros vars måljubel påminde om att AIK hade vunnit guld.

Resten av matchen fick vi se fortsatt dåligt passningsspel där lagen hade svårt att hitta rätt offensivt.

När sedan AIK turligt gjorde 2-0 var Degerfors ett slaget lag. I och med segern klev AIK upp på säker mark.

Lämna ett svar

På https://almersmediablogg.almersmedia.com använder vi kakor. Kakor är små textfiler som lagras på den enhet du surfar på, till exempel dator eller mobiltelefon. Textfilen som skickas är inte skadlig och innehåller ingen programkod.